Skrittpromenad i mörker........

det går liksom ändå, man är van, man har koll, man har reflexer, man skrittar endast(hårt, mörkt).........och man (o)lyckas bli påkörd av en bil som framförs i 30 km i timmen och på det ställe efter vägen som är mest upplyst och bredast. HUUUR??

Tinus rädd för något i skogen, är mitt på vägen, fullt synlig.....bilen kommer bakifrån långsamt eftersom föraren uppfattat situationen........men istället för att stanna eller åtminstonde hålla undan lite händer ingenting.......eller jo allt händer.......bilen fortsätter, väjer inte och kör på min Tinus bakifrån!! Jag hinner tänka att "Faen vad bilen är nära, hjälp!! När föraren kört på Tinus....då först stannar den!!

Jag kastar mig av, rycker fram mobilen, noterar skylten..........jag tänker inte gå in närmare på vad som hände efteråt......min mamma tycker inte om svordomar......

Tinus verkar ha haft änglavakt, hade bilen träffat bra lite annorlunda hade benen vikt sig och vi hade vält.......troligen över huven.

Efter att ha samlat oss någorlunda skrittar vi hem........

Händelsen polisanmäls........detta är en livligt befolkad byväg!! Jessika har sin ridskola en bit bort med hästar och barn, folk är ute går..med sina stavar, hundar, rådjur springer kors o tvärs över vägen, ungar är ute o leker och så är det då vi som SKRITTAR på vägen med våra hästar. Har man något av nämda framför sig på vägen....i vägen....ja, då kör man ju inte "på" eller hur??!!

Väl hemma, när alla står i sina boxar och jag inte har kunnat upptäcka några fysiska skador På Tinus........kommer ett chockliknade tillstånd krypande..i telefonen ska jag tala om var jag bor....ja vart?? Härjedalsvägen 17 i Söderala?? Fast Härjedalsvägen ligger inne i Söderhamn och jag har inte bott där på 23 år...

Telefonnummer?? Läser mitt eget visitkort men inga siffror fastnat fastnar...

Kaos på hjärnkontoret........